Ljuset är den mest kraftfulla mekanismen för att reglera människans dygnsrytm. Ljuset har förmågan att ge energi, att verka avslappnande, att pigga upp samt öka den kognitiva prestandan och humöret.

Forskning från hela världen visar att rätt belysning gör oss mer effektiva, piggare och bidrar till att minska kostnader för sjukskrivningar.

I den här skriften har vi sammanfattat forskningsrön och fakta från rapporter där experter, forskare och organisationer visar hur människor påverkas av ljuset och vad man kan göra på sin arbetsplats för att förbättra ljuset.

 


Människan & Ljuset

Människan har i nästan 7 miljoner år utvecklats i harmoni med jordens naturliga dygnsrytm och ljusets växlingar under dygnet. Dygnets och ljusets variation styr därför vår biologiska klocka.

Under morgonen karaktäriseras ljuset av låga ljusnivåer, låg färgåtergivning och växlar från blåaktigt till orange och gult. Mitt på dagen karaktäriseras ljuset av höga ljusnivåer, bra färgåtergivning och ett vitt ljus med hög färgtemperatur. På kvällen ändras återigen ljuset till låga ljusnivåer med dålig färgåtergivning.

Denna cykel är själva kärnan i människans inre biologiska klocka och kallas den cirkadianska rytmen.

Till för cirka 200 år sedan så spenderade människan 90 procent av sin vakna tid utomhus. Idag spenderar de flesta av oss 90 procent av vår tid inomhus med elektrisk belysning.

För människans välbefinnande är det därför viktigt att i både vår arbets- och hemmamiljö försöka imitera det naturliga ljuset.

Med en dynamisk belysningslösning kan vi se till att den biologiska klockan håller takten, speciellt under årets mörka månader, och i rum med begränsad tillgång till dagsljus.

Circadian cycle

Förenklad illustration av ljusets karaktär under en dygnscykel

 


belysning i ridhus

Ljuset styr hur vi mår

Dagsljus är lika viktigt för hälsan som motion. Människan är gjord för att fungera som bäst när det är ljust ute. Ljus gör att man piggnar till rent biologiskt. Hjärnan får bättre fart och gör så att man tänker bättre och har mindre benägenhet att somna.

Ljuset som når ögat tas emot av ljuskänsliga nervceller på näthinnan. Nervceller som kallas stavar hjälper oss att se i mörker. Tapparna däremot hjälper oss att skilja olika färger.

2002 upptäckte forskarna den så kallade tredje receptorn på ögats näthinna. När den utsätts för ljus blockeras produktionen av sömnhormonet melatonin vilket ökar utsöndringen av vakenhetshormonet kortisol. Den tredje receptorn styr med andra ord vår dygnsrytm och stressnivå.

Melatoninproduktionen ökar därför vid låga ljusnivåer och i mörker (nattetid) medan kortisolproduktionen ökar vid höga ljusnivåer (dagtid). Men det får inte bli för ljust. För mycket kortisol kan leda till stress. För lite ljus kan också göra oss svagt deprimerade, särskilt under vinterhalvåret.

Inom sjukvården används ljusterapi sedan länge för att minska effekterna av årstidsrelaterade sub-depressioner. Förskjuten dygnsrytm kan förorsakas av brist på ljus dagtid, speciellt vintertid. Exempel på behandlingar som förekommer är förutom ljusterapi även bokläsande, melatonintillskott, sömnmedel och motion.

Ljuset från skärmar försämrar sömnen och minnet. Den som använder en surfplatta på kvällen somnar senare, sover sämre och är tröttare nästa morgon rapporterar amerikanska forskare. En svensk expert varnar för att våra ändrade läsvanor kan göra att fler får sömnstörningar.

Så påverkas du av felaktig belysning:

  • Trötthet
  • Stress
  • Sänkt immunförsvar
  • Sänkt välbefinnande
  • Sänkt prestationsförmåga
  • Lägre behov av att umgås med andra
  • Sänkt aktivitetslust
  • Vintertrötthet
  • Nedstämdhet med risk för klinisk depression
  • Sömnproblem
  • Ruckad dygnsrytm

 


Ljuset på jobbet

Bra belysning är en dold resurs på många svenska företag. Den är dold därför att belysningen ofta är ett alltför underskattat hjälpmedel som kan bidra till både bättre produktivitet och högre kvalitet.

Det flimrar flitigt från många lysrör i Sverige och det är onödigt mörkt och gulaktigt ljus på våra arbetsplatser. Inte minst på våra kontor, skolor och vårdlokaler. Det är illa och fullständigt onödigt.

Skälet är gammal teknik och som borde ha bytts ut till för länge sedan. Redan i början av 90-talet fanns flimmerfria driftdon tillgängliga på marknaden. Ändå är belysningen i 63 procent av Sveriges kontor fortfarande omodern enligt Energimyndighetens rapporter.

Genom att utforma bra belysningssystem kan belysningen hjälpa till att öka koncentration och motivation samt förbättra subjektivt och objektivt välbefinnande.

Vi vet att dagsljusliknande ljus aktiverar och att varmvitt ljus lugnar. Idealet är att imitera det naturliga ljuset både i nivå och färg under dagen. Dagsljusliknande ljus under arbetstid verkar aktiverande och uppiggande och varmt dimmat ljus efter arbetstid hjälper till att slappna av på kvällen.

Det är framför allt kortvågigt dagsljusvitt ljus, som får “den tredje receptorn” att sluta producera sömnhormonet melatonin och nollställer människans inre klocka så att vi inte förskjuter dygnet.

Speciellt under de mörka månaderna kan vi med belysningen stimulera dygnsrytmen.

Ljusets kvalitet, riktning och fördelning i rummet har stor betydelse. Framför allt ljuset runt om oss på väggar och tak, det så kallade omfältsljuset.

På arbetsplatsen kan man först och främst se till att öka belysningen på arbetsytan till en högre ljusstyrka. Beroende på typ av arbete så rekommenderar Arbetsmiljöverket olika belysningsstyrkor.

Arbetsmiljöverket har även tagit fram en app till mobilen som kan mäta ljuset på din arbetsplats.

 

abm tabell

Om möjlighet finns, se till att öka omfältsljuset på din arbetsplats så att kontrasten mellan arbetsyta och omgivningen inte blir så stor.

Genom att investera i dagsljusvit Smart LED™-belysning kan man få ett ljus som verkar uppiggande och ökar koncentrationen på arbetsplatsen och i skolan.

I en av flera studier vid skolor som gjorts i ett EU-projekt framkom i ett test att man kunde påverka barnens dygnsrytm och prestationsförmåga positivt genom att ge dom ett bra dagsljusvitt ljus i klassrummet.

Det finns även Smart LED™-belysning som kan ändra färgtemperatur och intensitet på ljuset så att en normal dygnsrytm kan simuleras på jobbet. En sådan lösning kan vara till nytta om man har en arbetsplats där arbetet sker på väldigt tidiga mornar eller sena kvällar.

Med en sådan lösning kan man ge en dagsljusinjektion när man kommer till jobbet tidigt på morgonen och övergå i varmvitt avslappnande ljus senare på kvällen för att varva ner. En sådan lösning kan även automatiseras att simulera en dagsljuscykel.

Ganglion-cellerna i ögat, också kallad ”den tredje receptorn” styr vår vakenhet.

Belysningstekniken har utvecklats snabbt de senaste åren inte minst tack vare LED-tekniken och dess möjligheter till styrning. Det gör att man enkelt kan styra belysningen utifrån mängden dagsljus och närvaro så att man bara använder precis så mycket ljus som krävs, där och när det behövs.

Om vi skulle byta ut all föråldrad belysning i Sverige skulle vi minska energiförbrukningen som motsvarar en årlig besparing på sex miljarder kronor.

Men att byta ut gammal belysning mot modern teknik handlar inte bara om att få ner elräkningarna. Vinsterna är mycket större än så.

Belysning påverkar hur vi människor mår och presterar. Rätt ljus på vår arbetsplats gör oss piggare och alertare så vi kan göra ett bättre jobb samtidigt som vårt välbefinnande ökar.

 

”Med LED-belysning så kan man spara 70-80 procent energi samtidigt som man får en bättre belysning på jobbet”


 

Ljuset i skolan

På de allra flesta skolor har det visat sig att belysningen är undermålig. Där barn, ungdomar och vuxna är för att lära och tillgodose sig så mycket information som möjligt. Och detta trots att forskningen visar att bra belysning ökar vår inlärningsförmåga radikalt. Precis som på våra arbetsplatser så finns det stora hälsovinster i att byta ut föråldrad belysningsteknik.

En rad olika studier med skolelever visar att man med en god belysning kan påverka dygnsrytm och prestationsförmåga positivt på tre olika nivåer. Den första nivån visar på direkta positiva effekter genom ökad prestanda, förbättrat socialt beteende, bra kognitiva funktioner, fysiskt och även allmänt välbefinnande. Den andra nivån påvisar hur en längre exponeringstid av rätt belysning kan öka studieresultaten över tid. Slutligen så visar den tredje nivån att störningar i klassrummet, som påverkar studieresultaten, kan motverkas med rätt ljusbehandling.

 

Med högre färgtemperatur (vitare ljus) och högre belysningsstyrka så ges följande positiva effekter:

  • Ökar synskärpan
  • Minskar fel vid prov
  • Bidrar till bättre flyt i läsning, läshastighet och läsförståelse
  • Reducerar sömnighet och aggressivt beteende samtidigt som det kan påverka humöret positivt
  • Påvisar minskad oro i klassrummet

Summering av resultat från dagsljusbelysning i skolor i SSL-erare projektet (EU-projekt om belysning)


Ladda ner PDF

Källförteckning

www.cambridgeincolour.com/tutorials/sunrise-sunset-calculator.htm

www.lightingforpeople.eu/lighting-applications/

www.humancentriclighting.com

www.sv.wikipedia.org/wiki/Dygnsrytm

www.belysningsbranschen.se

www.kbt.info

www.av.se/inomhusmiljo/ljus-och-belysning/belysning-pa-kontor/#2

Thorbjörn Laike, Docent i miljöpsykologi, Lunds Universitet.

Torbjörn Åkerstedt, professor i beteendefysiologi vid Stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet och Karolinska institutet.

Arne Lowden, forskare på Stressforskningsinstitutet.

Ann-Marie Chang, docent vid Penn State university.